ÅSBO KYRKA

Kristendomen kom till Åsbo socknen på 1000-talet. Enligt tradition invigde biskop Knut kyrkan 1181, men då var det Kol som var biskop (1173-1195). Kanske biskop Knut (1391-1426) invigde kyrkan i ett senare skede.

På 1300-talet tros det ha funnits 200-300 invånare i Åsbo.

foto: Sten-Olof Ragnar

Folkmängden ökade på 1400-talet och kyrkan blev för trång.

Kyrkolagen stadgade att menigheten, om möjligt mangrant skulle deltaga i högmässan. Kyrkan byggdes ut mot öster med bl a en ny sakristia. En förändringen kom 1450 då tre lika korsvalv murades upp i kyrkan. Det byggdes minst tre gravkamrar. En för prästerna, en för släkten Somme och Lilliestielke och en för släkten Stråle. Två gravhällar finns kvar i dagens kyrka.
På 1500-talet fanns det ca 550 pers i Åsbo.

Gabriel Ribbing och hans hustru Beata Sparre donerade många
av kyrkans inventarier bl a den vackra predikstolen i barockstil
och en kopia av hovmålaren Georg Schröders nattvardsbild i
Drottningholms slottkyrka.

Nattvardsbilden hänger nu som en av kyrkans två altartavlor.
Den andra altartavlan är ett ateljéarbete från 1600-talet, som skildrar Jesus nedtagande från korset.

   








  Märta Somme
  Foto: Caroline Brun

1740 besiktas kyrkan av murarmästare Fuldt från Linköping som förkastade de från 1738 uppvisade planerna och framlade en ny och billigare ritning, efter vilken kyrkan senare byggdes.1743 -45 reparerades det nödvändigaste i kyrkan. 1749 påbörjades arbetet med utbyggnaden av norra korsarmen samt rivandet av valven höjandet av kyrkans murar och ett brädtunnvalv över kyrkorummet. Kyrkan rappades utvändigt och vitmenades invändigt 1750.

1750 beräknas folkmängden vara 1250 invånare.

Stentornet stod klart 1775 och i dess undervåning fanns nu huvudingången. Gravkamrarna i koret fylldes igen 1847-1855 för att förhindra svampbildning i golvet. I hela kyrkan lades nytt trägolv utom i långhusets mittgång vilken täcktes av kalksten från Gotland. I mitten av 1800-talet restaurerades kyrkan. Yttertak, murar, valv, fönsteröppningar och paneler fick sin nuvarande form.

    Interiör från Åsbo kyrka i början av 1900-talet

   Fotot ägs av Arne Kjelleryd

När kyrkan i slutet av 1930-talet restaurerades igen tog konservator Sundbaum i Linköping
fram träskulpturernas, möblernas och den fasta inredningens ursprungliga färger
och i stort sett har kyrkan nu samma interiör som på 1700-talet.

Trägolvet fick bytas ut 1944 och 1952 tvingas man byta ut även korgolvet till kalksten.

Nya kyrkogården är ett verk av
Harald Wadsjö nydanare inom svensk griftesgårds arkitektur. Äldsta delen av kyrkogården omges av en stenmur från 1819, med två järngrindar i sen-
gotisk stil troligen från 1840-talet. Grindstolpar i huggen sandsten inköpta 1831. Gravkapellet är byggt 1928.

1961 fick yttertaket kopparplåt.

Dopfunten från 1200-talet är kyrkans äldsta inventarium.
Den tillhör den så kallade Grännatypen varav det finns fem kända funtar kvar idag.
Oljemålningen av trä är en minnestavla över Märta Somme, utförd av Johan Werner 1649.
Kyrkan äger tre krucifix, ett triumfkrucifix av ek från 1300-talet,
ett processionskrucifix från omkring 1420 och ett altarkrucifix från 1500-talet.
Två helgonbilder i ek hänger på korsarmens västra mur.
Den ena, en pieta föreställande Jesus döda kropp på Marias knä är från 1400-talet,
skulpturen med Anna, Maria och Jesusbarnet är tillverkad omkring år 1500 av en bygdesnickare.
Orgeln är byggd 1938.
Storklockan är gjuten 1586 och lillklockan 1624.

Bland ljusstakarna märks två av silver som tillhört skalden Atterbom, född i Åsbo 1790